Kattliv

Livet som katt är inte alltid en dans på rosor, det ska gudarna veta!

Först blir man utsatt för övergrepp av grannkatten som inte begriper att han blivit snöpt, och sen får man åka till kattdoktorn för misstanke om bruten svans. Man blir tvungen att raka av halva sin stolthet och käka medicin som sprutas in i munnen. Och som om inte detta vore nog, får man - när svansen börjat återhämta sig - ligga och trycka i skogen i flera timmar medan regnet står som spön i backen (eller "det regnar hundar och katter", som man säger på vissa håll i världen  ).

Lyckligtvis hade matte ställt ut en skål med mat som man kunde kasta sig över, innan man sedan blev frotterad med en varm torr handduk. Nåja, torkningen skötte jag bäst själv, måste jag säga; det tog visserligen nästan en timme att tvätta av mig regnvattnet, men skinande fin blev jag! Ja, sen fick matte förstås sopa upp en hög med barr från golvet, men det gjorde hon så gärna!

Efter ett par timmars vila hade solen tittat fram, och det var dags för nya äventyr i skogen... Man är väl (Skogs)katt för sin hatt!

Hälsningar,
Sissi på Berget